Torsdag eftermiddag                          Tillbaka till första sidan  

Efter denna berikande kulturella utflykt begav vi oss tillbaka på järnvägsstationen, där vi genast satte igång med att göra upp en resplan för resten av dagen. Eftersom det går järnvägsspår kors och tvärs här i landet, bestämde vi oss för att söka stöd hos järnvägspersonalen. För att vi skulle vara säkra på att vi kom åt rätt håll behövde vi en plan över vår färdväg. För att vi båda inte skulle bestämma, bestämdes att bara en av oss skulle bara en prata med personalen. Jörg ansåg sig var bäst kvalificerad för uppgiften då hans far hade haft tyska som modersmål och därmed ansåg Jörg att han hade tyskan i blodet. Han förklarade för tjänstemannen att färden skulle gå längs med Bodensjön. Enligt kartan gick det en järnvägslinje efter Bodensjön. Det vi skulle vara en naturupplevelse att åka den sträckan trodde vi.  Vi fick en lista med ett antal stationer. Redan efter första stationen förklarade Jörg att det inte fanns någon järnväg efter sjön. Vi hade sett fel på kartan. Tåget tog oss nämligen rakt väster ut, vilket jag tyckte inte stämde. men sedan ansåg Jörg var det bara var en liten omväg och att vi snart skulle komma ner till Bodensjön. Jag lät mig lugnas. Rätt som det var tåget och vi ombads att stiga av. Efter att ha analyserat situationen kom vi till klarhet, med hjälp av några tjänstemän, att de stationer som stod på listan betydde att där skulle vi byta tåg. Om vi skulle kunna följa kustlinjen så var vi tvungna att byta tag ett antal gånger för att tågen svängde inåt landet hela tiden. Jörg hade sett dessa stationsnamn men ansåg att de var betydelselösa då de var bara slutstationen, som var intressant och inte några stationer längs vägen.

Vi åkte raskt tillbaka till utgångsläget för att sedan byta till ett annat tåg. Vi tog med oss våra nyvunna erfarenheter om hur vi skulle tyda de tyska färdplanerna. Därefter gick allt som på räls upp till Chour

På vägen mot Chour började vi skymta de vitklädda alptopparna  
Eftersom vi var på väg mot de stor höjderna så övergick vi till att åka med Glaciär Expressen.  
Nu började järnvägen att göra serpentinsvängar. Vi passerade ibland över den räls vi nyss hade åkt på.  

 

 

 

 

 

 

 

 

Väl framme i Chour upptäckte vi att vi fått ett kontaktproblem att brottas med. Här i Schweiz här dom har en annan standard på eluttagen än övriga Europa. Dessutom kom vi lite sent på kvällen vilket betydde att alla affärer har hunnit stänga. Som tur har Jörgs dotter skickat med öronproppar så han kan kanske sova även om jag inte har på min snarkis. Jag sover inte så bra utan den. Tog därför en ny tur ner på stan. Jag lyckades hitta en kvällsöppen affär där jag fick tag i en Schweizisk kontakt.

Det är fint att ha en McGaiver entusiast med sig pa resan. Jörg hade stora Schweizerkniven med sig samt silvertejp. Eftersom jag inte läser på kvällarna så föreslog Jörg att vi skulle ta bordslampans kontakt till min snarkisapparat. Lätt fixat. Efter fullbordat verk, gick vi ner till Chour,s  gamla stadsdel och intog en god middag på en munkrestaurant. När vi satt där och åt brakade det loss med ösregna och ett riktigt donnerwetter.                                              Nästa sida