Ovanför trädgränsen  i Alp Grym   Tillbaka till startsidan   

Glacier expressen tog oss upp till 2000 m ö h. där vi hoppade av vid en lite by, Alp Grym. Där checkade vi in på ett av byns två hotell. Otrolig vacker utsikt men kallt.

 Alp Gryms bästa hotell, vår nya basstation  
På baksidan fanns en liten uteservering  
Medan Jörg tog en öl värmde jag upp lite på perrongen  

 

 

 

 

 

 

 

 
 
En spelsugen färdkamrat  

Vi hade nått området där vi fick vara ensamma och kurera oss. Några turister syntes inte till så långt ögat kunde nå. Vi var tidigt ute på säsongen enligt personalen på hotellet.

Här skulle alpvandringen börja på alvar. För att inte öppna för hårt bestämde vi oss för att gå utför istället för uppåt. När man går i alperna så ska man ha ett attribut säger Jörg och tillverkade en tingest som såg ut som en vandringsstav med sin medhavda schweizerkniv. Sedan spelade han blinka lilla stjärna för mig på några hängande stockar som var tillgängliga i naturen.

 
  Under vandringen ställdes vi inför otaliga utmaningar.

Sedan vandrade vi i några timmar utför i ett mycket vacker terräng tills vi kom till en sten nere vid en liten alpbäck där hittade vi en skylt med en bild föreställande en kraftfull alpklättrare, Oskar Scallino. Våra farhågor bekräftades när vi kom fram till nästa by Cavagia. Där de kunde berätta att han nyligen hade dödsstörtat i närheten. För att inte göra vara hustrur oroliga bestämde vi oss för att avbryta dagens alpvandringen och ta tåget ner till Tirano i norra Italien. Ska sanning fram så var vi lite trötta och hungriga.        Nästa sida